Du har en annan röst, annan färg, ett annat land, med andra klockor som ringer

Jag saknar dej. Ibland önskar jag att du kunde komma hem igen. Men efter att jag har tänkt tanken så inser jag att du inte längre är du.

Eller du kanske fortfarande är du. Det kanske är så att det är jag som har förändrats. Det kanske var så att jag var så nära din värld så att jag inte förstod hur sjuk den var, eller hur sjuk du var. Men jag började inse det mer och mer, kanske i takt med att jag själv mådde bättre; vissa saker händer bara i din egen värld. Det kan också ha varit så att du blev sämre i takt med att jag mådde bättre, jag vet inte riktigt. Första minnet jag har av att du berättade om något som absolut inte kan ha hänt i verkligheten tror jag kommer ifrån tiden innan du flyttade. Och när du sen kom hem igen började dessa berättelser bli allt fler.

Jag blev så arg när hon stod där och sa att det var så bra gjort att jag fortsatte vara vän med dej. Hur kunde hon säga så? Vad menade hon? Skulle jag sluta vara vän med dej bara för att du mådde dåligt?

Idag kan jag delvis förstå vad hon menar. Ibland vill jag inte svara i telefon när du ringer, för jag vet inte vad du kommer att säga och jag vet inte om jag kommer klara av att höra det. Vad ska man svara på vissa saker? Hur ska jag kunna förklara att medicinen får dej att må bättre, det är inget som läkarna och alla andra säger bara för att lura dej. Det värsta är att jag har fått lov att acceptera att det inte finns något jag kan göra för att hjälpa dej. Kanske var det de som jag inte förstod då, när hon sa sådär.

Kanske är jag svag som inte klarar av att alltid vara en bra vän. Men jag försöker i alla fall. Men ibland mår jag för dåligt av att höra vad du säger och av att inte kunna göra nått för att få dej att må bättre. Det går inte att säga att vissa saker bara har hänt i ditt huvud för då blir du arg, det går inte att argumentera emot dej för då blir du förbannad och det går inte heller att bara sitta tyst och nicka för då blir du sur. Jag kan inte förklara för dej att vissa saker får dej att må sämre för det vill du inte heller lyssna på.

Jag vill att du ska veta att jag bara önskar att du ska må bra....

Lars Winnerbäck - Dunkla rum

Torka tårarna min vän

Jag tror jag vet ungefär hur det känns

Som att försöka dansa med en myndighet

Du ville bara ha ett hem, en plats

Nånting vettigt att göra, vad som helst

Om det fanns tid för nåt att växa

Om det fanns plats för lite värdighet

Här blir man sparkad på i kön till ett ställe

Som man inte ens vill in på

Man tuggar i sig hela svansen

Det står alltid nåt i vägen

Och du tar dig alltid loss och du rusar

Men ändå fångar marken dina fötter

Jag kan inte hjälpa dig upp

Kan inte lysa upp den väg du springer

Jag kan inte vagga dig varm och lugn

Du har en annan röst, annan färg,

Ett annat land, med andra klockor som ringer

Jag tar mig inte in i dina dunkla rum

Det står ett fältslag bakom väggen

Man slår i tomma containrar

Det här är helvetets förgård

I december står man stilla i en tunnel

Och trängs, och trängs och alla bara pratar

Om det bara fanns nånting att säga

Om det fanns skäl att vilja delta

Du ser, jag kan inte ens förmå mig

Att hjälpa någon annan

Det här är 'Be Your Own Star Show'

Det här är 'Bit ihop och sparka'

Ge precis vad du behöver

Och ta vad du kan få

Jag skulle gärna hjälpa dig upp

Och kunna lysa upp den väg du springer

Om jag kunde vagga dig varm och lugn

Jag hör nog samma röst

Och bor i samma land

Med samma klockor som ringer

Du går inte ensam genom dunkla rum

Vasen vinglar på bordets kant

Åskan mullrar ovanför ditt tak

Uppför är det lättare, men neråt är det brant

Kan inte landa där med ryggen rak

Hornen ryter, du förlorade striden

På nolltid har du tappat din glöd

Inget nytt under solen

Vi har sett hela tiden

Den enes bröd, den andres död

Se på mänskorna som sliter

För nån annans resultat

Se hur flugan kvävs i spindelns nät

Se på hyenorna som gräver

I kadavret efter mat

Se på baggen i murkna träet

Jag kan inte hjälpa dig upp

Kan inte lysa upp den väg du springer

Jag kan inte vagga dig varm och lugn

Vi är vallfår i vargarnas tid

Det är gamarnas klockor som ringer

Inget ljus där vi irrar och springer

Runt i våra dunkla rum

Vi är vallfår i vargarnas tid

Det är gamarnas klockor som ringer

Inget ljust där vi irrar och springer

Runt i våra dunkla rum